Utan ansikte

Utställningen samlar fyra verk som kretsar kring transnationell adoption, minne och tillhörighet. Genom essäfilm, ljud och installation rör sig arbetet mellan det personliga och det kollektiva, där erfarenheter delas, speglas och ibland förskjuts. Utställningen bjuder också in till ett program som pågår på helgerna med samtal, möten och kör. Utställningen fungerar också som ett socialt rum. Genom samtal, möten och ett deltagarbaserat körverk vecklas temat ut i gemenskap med andra. Programmet bildar en förlängning av verken, en plats där erfarenheter inte bara visas, utan delas och händer tillsammans med andra.